Den digitala visionen 2030 för främjande av sysselsättningen är en gemensam syn bland offentliga aktörer inom sysselsättningstjänster på hur tjänsterna ska utvecklas under de kommande åren. Det är inte ett enskilt projekt, utan en inriktning som styr utvecklingen av den digitala verksamhetsmiljön mot mer effektiva tjänster.

Målet är att i större utsträckning än i dag utnyttja data, automation och artificiell intelligens för att förkorta arbetslöshetsperioder, minska byråkratin och frigöra experternas tid för kundarbete. Även om digitalisering kräver initiala investeringar kan den på lång sikt förbättra både kvaliteten på tjänsterna och kostnadseffektiviteten.

De nuvarande informationsunderlagen är splittrade och många processer är manuella, vilket försvagar tjänsternas genomslag och ökar kostnaderna. Redan små förbättringar kan ha stor effekt. I visionsdokumentet uppskattas att en förkortning av arbetslöshetens genomsnittliga längd med en dag skulle kunna innebära årliga besparingar på cirka 22,5 miljoner euro i arbetslöshetsförmåner.

Enligt visionen kommer sysselsättningstjänsterna år 2030 att bättre kunna förutse arbetssökandes och arbetsgivares behov och erbjuda lösningar i rätt tid. Samtidigt betonas att digitaliseringen inte kan utvecklas separat från reformer av tjänsterna och lagstiftningen.

Två centrala utvecklingsspår

Den digitala visionen består av fyra teman och 13 mål. Utifrån dessa har informationssektionen valt två prioriterade utvecklingsspår: datakvalitet och datadelning samt automation och artificiell intelligens.

Datakvalitet och datadelning

Målet är ett enhetligt och uppdaterat informationsunderlag där uppgifterna registreras en gång och kan utnyttjas säkert mellan olika aktörer. Gemensamma datamodeller och begrepp förbättrar jämförbarheten och användningen av informationen.
Bättre utnyttjande av data ger en aktuell lägesbild av kunderna och stöder servicehandledning, beslutsfattande och ledning.

Automation och artificiell intelligens

Med hjälp av automation och artificiell intelligens kan experternas rutinarbete minska och tid frigöras för kundmöten. Systemen kan i framtiden stödja till exempel registrering, rapportering och identifiering av lämpliga tjänster.
Artificiell intelligens kan också bidra till att förutse kundernas behov och förbättra matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare.

Utvecklingen kräver också en översyn av lagstiftningen

Utvecklingen förutsätter även ändringar i lagstiftningen. Nuvarande bestämmelser påverkar hur data kan delas och hur automation och artificiell intelligens kan användas. I visionsdokumentet lyfts bland annat fram behovet av datautbyte baserat på kundens samtycke en OmaData-modell, en översyn av rätten att få tillgång till information samt behovet av att definiera i vilka syften automatiserat beslutsfattande och AI kan användas.

Nästa steg – konkretisering

Nästa steg i arbetet är att gå från vision till praktik, det vill säga att definiera hur de valda utvecklingsspåren ska genomföras. Samtidigt bedöms behov kopplade till lagstiftning, finansiering av utvecklingsarbetet och möjliga AI-försök.
I visionsdokumentet föreslås bland annat att tillräckliga resurser reserveras för utvecklingsprojekt och pilotförsök samt att ett pilotprojekt inleds inom sysselsättningstjänsterna där artificiell intelligens utnyttjas i olika skeden av kundens serviceprocess.

Helheten hänger ihop: högkvalitativa och gemensamma data utgör grunden för automation och artificiell intelligens. Tillsammans möjliggör de smidigare och mer effektiva sysselsättningstjänster.