Antalet arbetslösa fortsatte att öka, men minskade i Österbotten
- Suomi
- Svenska
Nyheter
Nyheter
Antalet arbetslösa fortsatte att öka, men minskade i Österbotten
I kommunernas sysselsättningstjänster fanns det i slutet av september 324 900 arbetslösa arbetssökande, vilket var 5 procent (16 000 personer) fler än i september året innan. Även antalet personer inom den utgivande arbetslösheten ökade med 5 procent. Antalet arbetslösa ökade i alla landskap utom i Österbotten, där det minskade med 4 procent. Uppgifterna framgår av den färska Sysselsättningsöversikten från Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret (UF-centret).
I slutet av september fanns det 142 700 långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa arbetssökande utan avbrott i minst ett år. Antalet var 9 procent (11 600 personer) högre än ett år tidigare.
- Antalet arbetslösa arbetssökande omfattar de arbetslösa arbetssökande som är kunder hos kommunernas sysselsättningstjänster samt personer som är permitterade på heltid. I september fanns det 12 100 heltidspermitterade, vilket motsvarar 4 procent av samtliga arbetslösa arbetssökande. Antalet permitterade var 3 000 färre än ett år tidigare, berättar forskare Riitta Kinnunen vid UF-centret.
Arbetslösheten fortsatte att öka i samtliga åldersgrupper
Arbetslösheten ökade jämfört med året innan i samtliga åldersgrupper. I september fanns det sammanlagt 39 000 unga arbetslösa arbetssökande, det vill säga personer under 25 år. Antalet är 3 100 större än ett år tidigare. Under januari–september upphörde 48,7 procent av de ungas arbetslöshetsperioder innan arbetslösheten hade varat i tre månader. Andelen är 1,2 procentenheter större än under motsvarande period året innan.
Av de arbetslösa arbetssökandena var 82 200 över 55 år. Det är 2 300 fler än ett år tidigare. Under januari–september upphörde 44,0 procent av arbetslöshetsperioderna bland personer över 55 år innan arbetslösheten hade varat i tre månader. Andelen är 0,9 procentenheter högre än under motsvarande period 2025.
Antalet lediga jobb minskade något
Antalet lediga jobb minskade samtidigt som antalet arbetslösa arbetssökande ökade. I september anmäldes sammanlagt 33 400 nya lediga jobb till den offentliga arbetsförmedlingen på Jobbmarknaden. Antalet är 2 procent mindre än vid motsvarande tidpunkt året innan. Antalet nya lediga jobb minskade mest inom yrkesgrupperna specialister, service- och försäljningspersonal, experter samt övriga arbetstagare. Jämfört med året innan ökade antalet nya lediga jobb endast inom yrkesgruppen byggnads-, reparations- och tillverkningsarbetare.
Under september fanns det sammanlagt 54 500 lediga jobb inom den offentliga arbetsförmedlingen, vilket är 3 300 färre än året innan.
Antalet deltagare i aktiveringstjänster ökade med 2 500 personer
I slutet av september deltog sammanlagt 73 200 arbetssökande i tjänster som räknas in i aktiveringsgraden, vilket är 4 procent fler än året innan. Till de tjänster som räknas in i aktiveringsgraden hör bland annat lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och frivilliga studier med arbetslöshetsförmån.
- Aktiveringsgraden var 18,4 procent i slutet av september, det vill säga nära nivån året innan. Deltagandet i aktiveringstjänster ökade dock. Framför allt ökade deltagandet i arbetskraftsutbildning och träning jämfört med året innan. Däremot fortsatte antalet personer i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och antalet personer som bedrev frivilliga studier med arbetslöshetsförmån att minska, konstaterar Riitta Kinnunen.
I slutet av september uppgick antalet sysselsatta, det vill säga mottagare av lönesubvention och startpeng, till sammanlagt 11 700, vilket är lika många som ett år tidigare. Uppgifterna om sysselsatta har korrigerats för 2025 och 2026. Till följd av korrigeringen har antalet sysselsatta, det totala antalet personer i aktiveringstjänster och aktiveringsgraden reviderats nedåt. Uppgifterna för 2026 i Sysselsättningsöversikten är jämförbara med uppgifterna för motsvarande tidpunkt året innan.
Korrigering av sysselsättningsuppgifterna i arbetsförmedlingsstatistiken (pdf)
Centrala skillnader i Arbetsförmedlingsstatistiken och Arbetskraftsundersökningen
Källan till UF-centrets Arbetsförmedlingsstatistik är kundregistret för kommunernas sysselsättningstjänster, medan Statistikcentralens Arbetskraftsundersökning är en urvalsundersökning.
I UF-centrets Arbetsförmedlingsstatistik är definitionen av arbetslöshet att personen inte har ett anställningsförhållande och inte sysselsätts i företagsverksamhet. I Arbetsförmedlingsstatistiken räknas dessutom heltidspermitterade som arbetslösa, men inte heltidsstuderande.
Definitionen av arbetslöshet i Statistikcentralens Arbetskraftsundersökning är snävare: den förutsätter att arbetslösa aktivt söker arbete under de fyra veckorna före jobbsökningen och har beredskap att ta emot arbete under de kommande två veckorna. Som internationellt jämförbar producerar Statistikcentralens Arbetskraftsundersökning de officiella arbetslöshetssiffrorna.
Ytterligare upplysninga
Riitta Kinnunen, forskare, Enheten för utvärdering och kunskapshantering,UF-centret,
tyonvalitystilasto@keha-keskus.fi
Läs mer
- UF-centrets sysselsättningsöversikt (tyollisyyskatsaus.fi)
- Arbetsförmedlingsstatistikens statistisk databas (tyonvalitystilasto.fi)
- Centrala definitioner i arbetsförmedlingsstatistiken (tyomarkkinatori.fi)
- Arbetsförmedlingsstatistikens uppgifter finns i databasen StatFin (statfin.stat.fi)
- Statistikcentralens Arbetskraftsundersökning (stat.fi/sv/statistik)
- Mer information om skillnaderna i statistiken (media.graphassets.com)